Ida Björkman

This is my fight song… Låten som nu sprids med dovt ljud längs korridoren och passerar varje patientrum.. Endast halva avdelningens rum är fyllda med patienter.. Det är helg och trycket från Akuten har dämpat sig efter en intensiv vecka! Influensa tiden har kommit och frågan är.. Ska man vaccinera sig? Varför? Varför inte?
Radion står så pass lämpligt att musiken hörs både in till sköterskeexpeditionen och en del av ljudet når båda ändarna av korridoren. Min kollega och jag gör natt nr 2 av 4 och det är på ett sätt skönt att det är lugnt, men frågan lyder.. Är det lugnet före stormen?!. De negativa med att det är lugnt, de är tiden.. Tiden springer inte iväg direkt, att hålla sig vaken när man inte behöver anstränga sig mer än nödvändigt är kämpigare än när det hela tiden finns något att göra.. Men de positiva är att jag i nuläget inte känner av John Blunds pulver.. Förhoppningsvis missar han mig i natt och kommer inte för ens i morgon bitti vid 07 tiden, när rapporteringen till dagpersonalen har skett och jag är på väg hem. Vill även gärna hinna hem innan han kommer, så vi säger att han får titta in vid 08 tiden, tidigast.

Nu har låten slutat och övergått till GreenDays – I Walk alone. På tal om walk, det är inget jag gjort på senaste tiden direkt… Energin har försvunnit helt och hållet till allt vad som heter kost och träning.. Efter ActionRun, eller snarare redan innan de så försvann orken. Vilket är konstigt.. Varje år, och då menar jag VARJE ÅR tappar jag träningssugen och får börja om från början efter varje sommar.. Men jag kommer ALLTID igång där i Augusti/September och enligt mig själv kommer in i relativ bra form.. Igår vet jag inte alls vad som har hänt.. Handbollen lockar inte, träning på gymmet desamma, promenader eller löpturer är inte ens att tänka på.. Är det för att jag jobbar så mycket?  Förra året, och åren innan dess har jag pluggat nästan varje höst.. Då var träningen en undanflykt eller en utväg för att slippa studierna, kanske det är de som är problemet här.. Jag jobbar 100% och är aktiv på jobbet både i hjärnan och kroppen och när jag väl kommer hem så är jag helt slut.. Nu när jag tänker på det så är de väl egentligen inte så konstigt.. Det gäller bara att finna balansen och viljan att åter kommer tillbaka till mina rutiner, mina val av träning och kost samt hitta tillbaka till den känslan man har efter ett hårt träningspass.. Fantastiska känsla!

Varje gång jag skriver här i bloggen skriver jag att jag ska ta tag i detta (återigen) och även så känner jag nu.. Men det handlar om planering.. Jag måste lära mig att planera in..

För ett år sedan gick jag ner dryga 10kg genom att följa dieten LCHF.. och jag älskade det! Det passade verkligen mig.. Kilona rasade ärligt talat från kroppen.. Jag skulle utan tvekan ta upp samma diet åter igen om det inte vore för tiden då man hamnade i Ketos… Enligt min kära sambo David som ansåg att lukten som framkom då ur både andning men också kroppsligt som svett, den var INTE OK! Haha.. Och jag håller med honom.. Jag kunde även ibland känna hur äckligt jag luktade.. ”pinsamt” Men åter igen, det resulterade i -10kg…  10kg som ett år senare kommit tillbaka p g a att vid Julafton förra året (2014) gav jag upp, julmaten lockade för mycket, gröt och julmust… Jag lyckades inte ”återhämta mig” efter detta och därför gick jag åter upp i vikt.. Nu tror jag att jag är i mitt esse, mitt största jag som jag någonsin varit i… usch..

Så nu säger jag det, åter igen… Från och med NU ska jag försöka.. Jag följer kanske inte LCHF, men jag ska försöka köra igång med träningen igen.. Som tidigare var DAGLIGEN som nu endast är ett pass per vecka (om ens de)..

Jag har tydligen börjar snarka igen också… vilket är ett STORT tecken på för många kilon!..

Satt och kollade på internet på kläder som jag skulle vilja beställa till Jul… Nej.. Det är nog inget som passar ändå! Haha…

Men hörni… Ni får inte tro att jag är bitter bara för detta.. nej nej nej .. Jag mår verkligen hur bra som helst i livet nu… Jag älskar jobbet, kollegor och allt annat som händer runt om kring mig.. Vi bygger hus och (det börjar till och med likna ett hus. Haha) och jag har världens bästa nära och kära runt mig som är på topp varje dag! Mitt liv är trots allt en fest, men festen kan dock bli ännu bättre!

Nu ska jag dricka upp min Celsius (Vilda bär) och ta tag i lite rutiner här på jobbet.. Tror dock vi gjort allt som ska göras, men en dubbel check är aldrig fel.. Patienterna sover och det är lugnt längs korridoren, de enda som hörs är tonerna från radion som just nu spelar - Heartbeat Song  med Kelly Clarkson.. "This is my heartbeat song and I'm gonna play it, been so long I forgot how to turn it up, up, up, up all night long...."

Vi överlevde i alla fall Fredagen den 13e.
Må got!